Dagen som är

Dagarna går med ett enda rassel, svipp, svipp svipp så har den gått. Det är inte det att jag blir äldre utan allt som man skall hinna med och göra i skolan som stressar på. Det går bra med Louises övningskörning, hon klarar att köra och parkera utan att jag skriker. Jag tycker att jag ändå kan säga att jag känner mig säker som medpassagerare så det märks att hon är äldre och nästan vuxen.

Maken han kämpar för att komma i form, han vill få bättre kondition och klå mig i löpningen, fast jag tror att det är omöjligt....  Tänk att jag är i form. Peter har invägning och pulsmätning på jobbet nu på onsdag och jag kommer att stötta honom att vinna hälsotävlingen. I sak kan jag inte fatta att han måste tävla för att ta itu med detta, jag har noll i tävlingsinstikt och skulle inte bli motiverad av det.

Här på jobbet rättar vi prov för fullt, tråkigt jobb men man får liva upp det hela med att skriva roliga meningar så det blir roligare att rätta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0