blombella

Att livet är skört och att man tar allt för givet är det vanligA tjabblet. Det är sanningen. Det som aldrig varit ett bekymmer blir bekymmer en annan gång. Tonåringen krockar och kör in i ett räcke med mopeden.

Tusen tankar och förbannelser, hur är det ställt, allt bra? En flygtur gör inget, men för mig gör det det... Äldsta barnet kan a trafikskyltar. minsta är kavat som jag, vid tillfällen.... Hur är det med försiktigheten om livet och hastighetsbegränsningar och trafikvett och lagar och regler. Men okej nu rå. Rullgrus flera skador på moppen och ingen skada på älskade  barnet. Thank Heavens!

Peter och jag lagar, mekar och klistrar med suprepoxilim för att ordna till moppen. Trots tjatet från mig verkar det slutligen gå in i huvudet vad jag vill och tycker. Kroppen och viljan är enorm och kan liknas vid en DC-10 på tonåringar, ibland tappar dock barnet, dvs planet kontakt med flygtornet. Nu börjar vi om med  trafikvett, försiktigthet, praktik i trafik.

Jag undrar hur det kommer bli med lagförslaget som finns nu att tonåringar för köra Epa?  med Eu-moppe kort i trafiken. Helt livsfarligt!